En av de frågor jag funderar extra på i relation till mitt forskningsprojekt är hur Svenska kyrkan förhåller sig till att religion har blivit en allt mer polariserande och politiserad fråga i svensk politisk debatt. Jag har skrivit om det tidigare (bland annat i det här inlägget), då Växjö stifts biskop Fredrik Modéus kommenterade Tidö-avtalet som varande icke-kristet. Också efter Jimmie Åkessons tal på landsdagarna för ungefär två veckor sedan (som jag skrev om här), har biskop Fredrik Modéus offentligt uttryckt sin kritik genom en debattartikeln i Svenska Dagbladet. Hur är det med Svenska kyrkans andra företrädare, har de kommenterat Åkessons tal?
Som en ögonblicksbild har jag kollat på om och i så fall hur Sveriges 14 biskopar (ärkebiskopen inräknad) valt att publicera något på Facebook som berör Åkessons tal. Det ger såklart ingen heltäckade bild, eftersom det inte säger något om ifall de kommenterat i andra officiella kanaler eller ej. Vissa av biskoparna har inte heller Facebook-sidor eller är inte aktiva med att publicera inlägg på de sidor de har. Samtidigt menar jag att just Facebook som forum kan säga oss i alla fall någonting. Det är de facto Sveriges största sociala medie-plattform och enligt Svenskarna och Internets alltid lika spännande och utmärkta statistik använder ca 60% av svenskarna Facebook varje vecka och 50% varje dag (68% någon gång under 2023). Användarna finns också utspridda över alla åldersgrupper (undantaget de yngsta (de födda på 2010-talet) där användandet är mycket svagt (de hänger som bekant på andra sociala medie-plattformar, som TikTok, Snapchat och YouTube)).
Fem av biskoparna har på något sätt valt att kommentera Åkessons tal på Facebook. En av dessa fem är ärkebiskop Martin Modéus som publicerat ett inlägg med citatet:
”Åkessons tal ökar motsättningarna och oron i landet. Jag uppskattar att statsministern tydligt sa ifrån mot detta polariseringsförsök. Sverige behöver i dag tillit och samling, inte polarisering.”
Ärkebiskop Martin Modeus, Facebook 28 november 2023.
Citatet kommer från en intervju gjord av Kyrkans Tidning, som även länkas i inlägget. Inlägget innehåller även en bild som visar rubriken från Kyrkans Tidning “Ärkebiskopen om Jimmie Åkessons moské-tal: Kollektivt skuldbeläggande” samt en bild på SD-ledaren vid tid punkten för talet med de karaktäristiska SD-blåsipporna, och in inklippt bild på ärkebiskopen. Inlägget har fått en handfull kommentarer, och jag återkommer till kommentarerna sedan.
I den länkade intervjun svarar ärkebiskop Martin Modéus på frågan om hur Svenska kyrkan bör agera på det här sättet:
Hur ska Svenska kyrkan hantera att det i dag finns människor inom kyrkan som delar Åkessons syn på islam?
– Judendom, kristendom och islam är syskonreligioner, på många sätt både olika och lika. Vi behöver bygga broar och odla samförstånd för samhällets bästa. Ingen vinner på att en hel världsreligion svartmålas. Vår tradition är att samtala med varandra och övertyga varandra genom goda argument, inte att uppmana till aggression.
Ärkebiskop Martin Modéus i Kyrkans Tidning, 28 november 2023
Också Susanne Rappman, biskop i Göteborgs stift, har i ett Facenook-inlägg länkat till en kommentar hon gjort i ett annat medieformat, i det här fallet en intervju med Sveriges Radio P4 Göteborg. Länken till intervjun och den rubrik som inslagets getts av SR:s redaktion finns i kommentarerna: “Biskopen om SD-utspel: Backar upp muslimerna”. Inlägget i sig innehåller dock inget om biskopens hållning i frågan, och den bifogade bilden visar biskopen då hon blir intervjuad av radioreportern.
Den som lyssnar på inlägget får höra biskopens avståndstagande från sammanblandningen av islam och islamism, en uppmaning att stå upp för religionsfriheten och behovet av fortsatt religionsdialog.
Som redan nämts är biskop Fredrik Modéus i Växjö stift en av de fem biskopar som kommenterat, och han är också den som utvecklat sin kommentar mest i form av en debattartikel i Svenska Dagbladet. På Facebook länkas denna debattartikel (i kommentarerna) och inlägget innehåller en bild på biskop Fredrik tillsammans med artikelrubriken “Vi måste stå upp mot polariseringen” samt artikelns ingress. Därtill kommer inläggstexten:
Det är förödande att blanda ihop den rättmätiga kampen mot extremism, våldsbejakande ideologier och antidemokratiska krafter med utövandet av vanlig tro. Om detta skriver jag idag i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Länk finns i kommentarerna.
Biskop Fredsik Modéus, Facebook 3 december 2023.
I debattartikel manar biskopen till ett “adventsupprop”:
Mot förenklingarnas dumhet och polariseringens tyranni. För ett tolerant samhälle och en mänskligare värld. Målet är enkelt; ett samhälle där vi kan leva tillsammans med varandras olikheter, oavsett tro, härkomst och övertygelse. En värld där vi ger plats åt den andre.
Många måste ge ord åt denna övertygelse. Kyrkans folk behöver i långt högre grad än nu ta bladet från munnen. Den tysta mitten måste höras. Det duger inte längre att så många tiger, viker undan och tar steget in i ombonad passivitet. Det är helt enkelt för mycket som står på spel.
Biskop Fredrik Modeus i Svenska Dagbladet, 3 december 2023.
Biskop Mikael Mogren i västerås stift kommenterar Åkessons tal på ett mer indirekt sätt, genom ett Facebook-inlägg med en “selfie” av biskopen själv och imamen Ibrahim Hamad, vilka i inläggstexten beskrivs som vänner. Biskop Mikael Mogren skriver också att
“Det behövs många som bygger broar inom vårt samhälle just nu.”
Biskop Mikael Mogren, Facebook 27 november 2023.
I inlägget hänvisas även till en essä biskopen skrivit i Dala-Demokraten om judiska brobyggare i januari 2023. På så sätt kan inlägget tolkas både som en kommentar till Åkessons tal som hölls två dagar innan inlägget publicerades, och till den rasande konflikten i Israel och Palestina och de effekter som den har fått på hemmaplan.
Slutligen kommenterade biskop Åke Bonnier i Skara stift Åkessons tal genom en kortare passus i ett längre Facebook-inlägg. Biskop Åke Bonnier lägger dagligen ut en andakt på sitt Facebook-konto där han delar en bibeltext, en kortare reflektion kring denna text samt en bön som läsaren inbjuds att delta i. I bönen är kriget i Ukraina och i Israel och Palestina ständigt återkommande inslag som kombineras med andra oroligheter i världen, personlig förbön och en viss tematik som är aktuell i samhället eller lyfts i dagens bibeltext. I Facebook-andakten den 27 november innefattade bönen följande mening som på ett tydligt sätt hänvisar till Åkessons tal två dagar tidigare, och de reaktioner som detta mötts med från muslimer i Sverige.
Gud, jag ber för mina muslimska syskon i Sverige som är oroliga över det som sagts i politiska sammanhang. Var med dem och ge dem mod och kraft mitt i allt.
Biskop Åke Bonnier, Facebook 27 november 2023.
Andakts-inläggen illusteras med olika symboler, varav någon alltid relaterar till Ukraina. Detta inlägg innehöll en bild på Ukrainas flagga i form av ett hjärta, samt en bild med texten “coexist” innehållandes symboler för bl.a. olika världsreligioner.
Som man kan utläsa av inläggen ovan förespråkar de olika biskoparna olika strategier i relation till den förändrade samhällsdebatten. Biskop Fredrik Modéus är den som tydligast efterfrågar handling från Svenska kyrkan och “kyrkans folk” i form av ett advetsupprop. Han är också den som uttrycker starkast oro och ser den största faran i samhällsutvecklingen. Biskop Susanne Rappman å sin sida får en direkt fråga av den reporter som intervjuar henne om Svenska kyrkan borde agera mer, och betonar då istället det långsiktiga arbetet Svenska kyrkan har i form av religionsdialog och liknande. En liknannde hållning uttycks av ärkebiskopen, där de politiska avståndstagandena åläggs de sekulära politikerna (statsminsiterns avståndstagande beröms), medan Svenska kyrkans respons beskrivs i termer av religionsdiaolg. Rialonsdialogen förekommer även indirekt i biskop Mikael Mogrens inlägg, där vänskapen mellan honom och en imam lyfts fram, liksom behovet av brobyggen. Biskop Fredrik står således relativt ensam i att uttala en position där Svenska kyrkan bör agera också i relation till det större samhället och inte bara i de egna religiösa forumen.
Ser man till de kommentarer som inläggen fått verkar valet av strategi däremot inte spela någon större roll (även om de är så pass få till antalet att det inte går att dra några slutsatser utifrån dem). Biskop Fredrik Modéus har på Facebook mötts av enbart positiva kommentarer på sitt inlägg (23st), liksom ärkebiskopen (8 st) och Mikael Mogren (34 st). Inäggen har genererat ett något större engagemang i form av “gillningar” där biskop Mikael Mogrens inlägg fått 524 “gilla” och delats 6 gånger, biskop Fredrik Modéus inlägg gillats av 175 personer och delats 29 gånger och ärkebiskop Martin Modéus inlägg fått 103 “gilla” och delats 14 gånger. Biskop Åke Bonniers inlägg har även det fått kommentarer och “gillningar”, men inga direkt relaterade till inläggets passus om Åkessons tal. Till biskop Susanne Rappmans inlägg finns 4 kommentarer, vara 2 innehåller länkar till SR postade av hennes själv, en är icke-relaterad till inläggets innehåll, och en är en mer allmän (om än ej kritisk kommentar). 31 personer har gillat inlägget. Ser man däremot till de kommentarer som gjorts på de sajter där biskoparnas intervjuer/artiklar publicerats så framkommer en tydligare kritik. Denna möjlighet att kommentera har funnits i två av fallen, ärkebiskopens intervju med Kyrkans Tidning och biskop Fredrik Modéus debattartikel i Svenska Dagbladet. Till den förstnämnda finns (dags dato) 12 kommentarer på Kyrkans Tidnings egen sajt, vilka är blandade till sin karaktär. De innehåller både stöd till Åkessons hållning, kritik mot biskopens politiska inblandning och uppskattning av ärkebiskopens uttalande. Samma blandning går att hitta i de 27 kommentarerna på SvDs sajt, som dock är starkt övervägande kritiska, både i form av instämmande med Åkesson och mot en “vänstervriden” och “politiserad” kyrka.
Vad ska man då dra för slutsats av detta, tja, ingen alls tror jag, sett till det lilla underlaget som jag har analyserat här. Jag hoppas dock kunna gå vidare och se om de tendenser till olika strategier i förhållande till den politiska debatten som ändå går att peka på här också stämmer utifrån ett större material – jag tror nämligen att så kan vara fallet.