I december publicerades äntligen det temanummer för den vetenskapliga tidskriften Nordic Journal of Religion and Society som jag, tillsammans med professor Johanna Sumiala, Helsingfors universitet, varit gästredaktör för. Nummret berör de nära sammantvinnade relationer som finns mellan religion, populism och medier, med ett särskilt fokus på den nordiska kontexten och dess protestatiskt präglade samhällen.
Utöver en introduktion till temat (av Johanna Sumiala, Mona Abdel-Fadil, Henrik Reintoft Christensen och mig själv) innehåller numret fyra artiklar, alla författade av medlemmar i NOREMPO-nätverket (Nordic Network on Religion, Media and Populism).
I artikeln ”Conceptualizing Populism about/in/as Religion: Illustrations from Nordic Media Sphere” applicerar Katja Valaskivi, Johanna Sumila och Niko Pyrhönen typologin about/in/as på relationen mellan religion och populism, och visar med exempel från finska medier hur relationen mellan religion och populism i högsta grad bör beskrivas som mångfacetterad.
Tomas Poletti Lundström utgår i sin artikel ”Evangelical Supremacy: Political Thought in a Swedish Revivalist Newspaper” från ledartexter i den evangelikala tidningen Världen idag för att vi visa på hur en särskild form av evangelikal nationalism formuleras. Hans artikel ifrågasätter tidigare påståenden om att sådan nationalistiska inslag lyser med sin frånvaro i den svenska frikyrkorörelsen.
Undertecknad tillsammans med Mia Lövheim tar sig i artikeln ”Banal Religion and National Identity in Hybrid Media: ’Heating’ the Debate on Values and Veiling in Sweden” an frågan om hur slöja på barn i skolan diskuteras som en politisk fråga i svenska hybrida medier, med kristdemokraterna och deras partiledare Ebba Busch som empiriskt case. I vår analys utvecklar vi begreppet banal religion (från medialisering av religion-teorin), för att visa på hur frågor kan ”hettas upp” i den offentliga debatten genom en process där de-kontextualiserade religiösa element används i konstruktionen av en förmodad svenskhet.
I den fjärde artiklen, ”Freedom of Religion for Immigrants in Sweden: An Ambiguous Support”, analyserar Marie Demker stödet för invandrares religionsfrihet, vilket uppvisar en komplexitet i de undersökningar som genomförs av SOM-institutet. Samtidigt som ”den egna religionsfriheten” upplevs som hotad är stödet för invandrares religionsfrihet relativt lågt. Denna paradox – att uppleva ett hot mot den egna men samtidigt ifrågasätta den andras religionsfrihet – menar Demker har ett samband med inställningen till migration och upplevelsen av ett ”det kristna, svenska samhället” som under hot.
Slutligen knyter Daniel Nilsson DeHanas ihop numret genom ett efterord, där han sätter den nordiska kontexten i ett större sammanhang, och betonar mediernas betydelse för att förstå detta sammanhang.
Jag önskar alla som är intresserade av de spännande, ibland svåra men oemotsägligen viktiga frågorna om religion, populism och medier i dagens nordiska samhällen en givande läsning!